Stavtorpsängen i Surahammar

   Inventering av dagfjärilar

  Stavtorpsängen med Staftorpet i bakgrunden. Foto: Sören Larsson. Infällda foto. violettkantad guldvinge (Gudrun Eriksson-Lindgren) och ängsblåvinge (Pia Hagfors)

 Som en del i att få fram ett underlag av naturvärdet och därmed underlätta utformningen av skötselåtgärder på Stavtorpsängen ingår   inventering av dagfjärilar. Ramnäs-Virsbo Naturklubb har åtagit sig den uppgiften.

 Metod

 Vi har valt att använda punkttaxeringsmetoden enligt de regler som Svensk Dagfjärilinventering använder sig av ((Lunds Universitet). Området   utgörs helt av ängsmark med villabebyggelse på norra sidan och skogsmark på södra sidan. Vi har valt att genomföra inventeringen vi tre   tillfällen under säsongen. Första inventeringen är förlagd till period när kärringtand och jungfrulin blommar. Period två är när rödklint blommar   och den sista perioden är förlagd till ängsväddens blomning.

 På ängen har 9 st räkningspunkter med en radie på 25 m utlagts. Effektiv räkning av fjärilarna vid varje punkt sker i 15 minuter. De nio   punkterna  har delats upp på tre inventerare och inventeringen har utförts samtidigt mellan kl 13-15 den aktuella dagen.

 Första inventeringen 13 juni 2025

 Vädret innan inventeringen har varit långt ifrån fjärilvänligt, under flera dagar med härskande nordvindar och knappt över 15 grader under   dagen. Den 11/6 föll ca 30 mm regn. Inventeringsdagen blåste fortfarande en nordlig vind som påverkande fjärilarnas flygaktivitet, med hjälp av   solen kom dagstemperaturen upp till 20-21 grader och ingen nederbörd föll. Växtligheten hade dock gynnats starkt av vädret under   försommaren och såväl blomning (örter) som frodighet (gräs) var påfallande riklig.

  Kommentar till resultatet

  P.g.a. vinden satt fjärilarna ofta i vegetationen och skrämdes upp när inventeraren kom gående. I några fall kunde inte artbestämning göras då    fjärilar flög ur punkten i den stundtals starka medvinden.

 Totalt 14 dagfjärilarter noterades. Mest Intressanta fynd var kamgräsfjäril med hela 14 exemplar, violettkantad guldvinge (NT) med 3 ex och   humledagsvärmare. Vi hade förväntat oss flera flygande väddnätfjärilar där endast två ex noterades, främst därför att vi vid genomgången   innan inventeringsstart såg 3 st väddnätfjärilar hanar intill oss. Förmodligen hämmade blåsten den arten.

 Skogs- och ängsvitvinge är mycket svåra att säkert artbestämma när fjärilarna flyger, vi väljer därför att redovisa dessa gemensamt.

 Samtliga fynduppgifter har registrerats på Artportalen.

Fågeltornskampen 2025-05-03

Foto: Leif Tallberg

Naturklubben deltog även i år och som tidigare räknade vi arter från Högbyladan. En kul aktivitet där vi i ett lag hjälps åt att finna fåglar i området, När vi startade kl 05 på morgonen var det – 1 grad och kölddimmor i häftiga formationer steg ur Kolbäcksån. Det blev vädermässigt en fin dag med sol från blå himmel och svaga vindar, när vi avslutade kl 13 låg en ljusgrå molnbank i SV-sektorn och det blåste en svag NV-vind, med temperaturen kring +15 grader.

Vi räknade in 66 arter, plus en stäpp/ängshök hona vilken vi inte kunde artbestämma då den var för långt bort. Överlag var det en individfattig dag med få rastande fåglar och i stort sett inte några sträckande flockar förutom en fin formation med ca 44 vitkindade gäss. Dominerande fågelläte under dagen var grönbenornas lockläten, rödbenornas ständig varnande och nerifrån Gnienängarna drillade storspoven. I skogen bakom ladan sjöng gärdsmygen och grönsångaren ivrigt. Talltita hördes i stort sett hela fm och en tofsmes fattade tycke för oss och uppehöll sig omkring ladan en stor del av dagen. Den ”tidiga våren” fick gestaltas av det grågåspar som redan åtföljdes av 4 små dunungar.

Rovfåglarna var aktiva i området, det rörde sig om minst 4 havsörnar kanske var dessa orsaken till det låga antalet simfåglar. Ett par häftiga jakter resulterade i mat för dem. I ena fallet där två adulta havsörnar tillsammans jagade i Gnien fick de ett byte som ena havsörnen fick ”fjärilsimma” i land med. P.g.a. buskage kunde vi inte se vad de sedan kalasade på. I ett andra fall fångade en adult havsörn en mycket stor fisk i Rävnäsviken, den lyckades släpa upp på land och tillät sig en lång måltid därpå. Trots havsörnarna så fiskade fiskgjusar vid många tillfällen i sjön med lyckade resultat. Bruna kärrhökar, ormvråkar, tornfalkar och en lärkfalk var annat vi fick uppleva.

Endast sex medlemmar tog tillfället i akt att uppleva fågellivet en fin vårmorgon från Högbyladan. Kanske ordet ”Fågeltornskampen” skrämde bort några. Vi som var där kände ingenting av någon tävling utan i Högbyladan var känslan - en mycket fin morgon och fm, med trevlig fågelskådning. Vi hade inte ens koll på hur många arter vi sett vid samma arrangemang tidigare år men tror att det ligger på ungefär samma nivå. Däremot är det lite kul att veta att vi var med i ett större sammanhang med ”ett fågeltorn” för vårt land i Fågeltornskampen. Det är också lite häftigt att veta att under samma dag och samma tider fanns många andra fågelskådare ute i sina fågeltorn i Danmark, Finland och Sverige – vi var alla delaktiga i en fin manifestation för fågelskådandet.

Hyggesbränning som markberedningsåtgärd.

Gysinge skog gjorde en kalavverkning av skogen strax öster om Stora Björksnarssjön 2020/21. Vid en fältvandring med skogsbolaget våren 2021 framförde vi ett önskemål att skogsbolaget inte skall markbereda området med de vanliga metoderna storskogsbruket använder, utan istället bränna marken. Nu har skogsbolaget antagit vårt förslag och det kommer att bli en hyggesbränning av området nu i sommar. Datum är inte fastställt ännu.

Vi har åtagit oss att vandra igenom området innan det tänds på ifall det finns några djur- eller fågelungar på området. På em/kvällen kommer vi att vara på plats och inventera de insekter som kommer inflygande till brandområdet. Vi kommer också senare under hösten att besöka brandområdet för att studera svamp- och eventuell kärlväxtflora som kommit upp.

Området utgörs av en rullstensås med fin mosand i nord och västsluttningarna. Därför att det helt olämpligt att använda storskogsbrukets metoder för markberedning.

Vill du vara med den här dagen när bränning sker så hör av dig.

Det kommer att genomföras ytterligare en hyggesbränning under sommaren nämligen vid Lilla Målsjön av samma skogsbolag. Det är i nära anslutning till det skogsområdet vid Målsjöberget som vi haft en konflikt med skogsbolaget kring och som vi vill skall undantas skogsavverkning tills omkringliggande hyggen har vuxen skog och tjädrar åter flyttat in. Den bränningen sker på tidigare slutavverkade tjädermarker. Genom att bränna marken istället för att använda storskogsbrukets högläggning, plöjning eller harvning kommer bl.a. blåbärsriset snabbare igång och tjädern kan återkomma tidigare i den uppväxande nya skogen. Dessutom finns större möjlighet att tallar runt det brända området kan fröa av sig in på den brända marken och det därmed växer upp tallar som redan är anpassade till våra marker. Vi återkommer senare om den hyggesbränningen.

Naturvårdsbränningen genomförd

Den 12 juni fick vi snabbt larm om att hyggesbränningen/naturvårdsbränningen skulle ske redan dagen därpå den 13 juni. Under em den 12 vandrade tre av klubbens medlemmar igenom området ca 7 ha och markerade de fågelhäckningar vi hittade (endast 3 st). Därtill fanns 3 st trädpiplärkor och 2 bofinkar som sjöng i området men där vi inte lyckades finna eventuella bon. Tjäderspillning fann vi av såväl tupp som höna men ingen tjäderkull påträffades. Inget dägggdjur påträffades men legor efter älg och kronhjort noterade vi.

13 juni. Manskapet som genomförde arbetet kom till platsen redan kvällen innan. Vi blev bara fyra klubbmedlemmar som tog tilfället i akt att se hur en naturvårdsbränning genomförs. Vi hälsades välkomna av brandmanskapet med kaffe och bulle. När vi anlände hade områdes ytterområden förberetts med sprinklers och vattenslangar. Det blåste en ganska frisk S-vind. Kl 11:00 tändes området på från norra delen. Vi noterade snabbt att här arbetade personer med stora kunskaper kring hur man hanterar en skogseld. En helikopter ingick i styrkan vilken hämtade vatten från Björksnarssjön som den sköljde över de utlagda vattenslangarna för dessa inte skulle ta eld. När vi lämnade området ett par timmar senare var det mesta redan övertänt. Nu skulle delar av manskapet bli kvar på platsen i minst 3 dagar för att släcka eventuellt uppflammade eldar.

Våra tankar att kolla inflygande brandgynande insekter fick vi ge upp p.g.a. röken och friska vindar från söder. Möjligheten att leta efter dessa insekter har vi flera dagar framöver.

Vid ett kort besök på brandområdet dagen efter noterades en törnskata hona sitta på span där - ett tecken på att insekter redan börjat flyga in.

Det torra vädret dagarna innan och vinden gjorde att elden spred sig snabbt i skogen

Några ha gammelskog ingick också i bränningen och Naturklubben kommer nu under fortsättningen av sommaren och sedan hösten att följa upp effekten av bränningen.

Resultaten av våra inventeringar kommer vi att redovisa vart efter på denna sida. 

Tallbitar på gång

Den goda frösättningen hos rönnen i år gör att tallbitarna sträcker här över nu i slutet av oktober och stannar till i rönnarna för att äta av bären. Tallbitarna är vanligtvis ganska orädda så går du försiktigt kan du komma inom bra håll för att se och uppleva dessa vackra fåglar.

Stora antal gäss rastar vid Gnien.

I samband med de omfattande översvämningarna  vid Gnien under hösten har lämplig rastplats uppstått på de välbetade strandängarna. Stort antal grågäss och senare kanadagäss har dominerat men även antalet änder (bläsänder, stjärtänder, krickor och gräsänder har rastat i flera hundratal.

Vildsvin bökar upp värdefulla gräsmarker.

Under sensommar och höst har vi tråkigt nog noterat att vildsvinen bökar upp gräsmarken vid Lönnbromossen och Läkärret. Hur stor skadan blir rent biologiskt vet vi inte men det skapar svårigheter när vi jobbat med slåtter av ängarna.

Vi har fått tips från andra som har problem med vildsvin att sätta upp plastpåsar (typ 125 liters soppåse) och flytta dessa då och då. För tillfället provar vi den metoden vid Lönnbromossen.